Introduktionssidan för haiku

om att leva i nuet och se dygnets skiftningar

om årstidernas växlingar

om kärleken och allt annat i livet

Haiku på engelska

Några artiklar om haiku

Analys av "Jordgubbsplantorna..."
Jordgubbsplantorna
hukar under snötäcket.
Kaffet vedspisvarmt
(Karin 1/1 2002)

En haiku "ska" vara vara så formulerad att den inte kräver någon förklaring. Läsaren ska själv fylla i mellan orden och läsa in stämningen i ögonblicksbilden. Den ska vara direkt och omedelbar, förmedla en känsla och samtidigt vara underfundig. Dessutom ha en rytm byggd på stavelser, 5, 7 och 5. Men känslan är viktigare än korrekt antal stavelser tycker jag. En utmaning att formulera något som klarar av dessa krav. Det är väl därför jag skriver haiku - för att anta utmaningen att göra en ögonblicksbild i bundet versmått. Fritt skapande inom givna ramar.

Förkyld nyårsdag år 2002
Jag ska reflektera över den haiku jag skrev 1/1 2002, den om jordgubbsplantorna här ovanför. Dels ska du få en bakgrund till min nyårsdag och dels ska jag hacka sönder haikun, ögonblicksbilden, i små beståndsdelar, mina sex ord på sjutton stavelser fördelade på tre rader.

Merparten av dagen satt jag invirad i duntäcket ovanpå den utdragbara kökssoffan i torpet. Förkylningen hade tagit min kropp i besittning och alla rörelser jag gjorde resulterade i att jag blev snurrig i huvudet. Så där satt jag stilla och tittade ut genom köksfönstret, läste en bok, nös, pratade med familjen samtidigt som jag funderade på hur jag i haikuform kunde formulera en vinterstämning. Lite av en dagboksanteckning över dagen. I den gammeldagsa köksspisen, modell Husqvarna, intill mig sprakade en värmande brasa och utanför ven vintern. Det pendlade mellan -15 och +3 grader ute. Inne var det en härlig spisvärme på ca 20 grader. Snön var ca 70 cm tjock och täckte trädgården, bl a mina ca 200 jordgubbsplantor.

Analys  - haikun hackad sönder i små beståndsdelar
I haikun har jag skrivit in flera motsatser: kyla + värme, sommar +  vinter, inne + ute, frysa (hukar) + hålla sig varm (täcke), det synliga + det dolda. Jag har vävt in dofter (jordgubb + kaffe + vedspisdoft + vinterkyla) och ord med färger: grönt + vitt + kaffesvart. Där finns också förväntningar inskrivna. Ja, de är dolda men så tydliga för mig: jordgubbar associerar till sommar och värme, kaffe till lugn och ro. Och plantorna i sig en förväntan om en kommande skörd liksom minnet av den förra skörden. Genom att jag skrivit att plantorna "hukar" gör jag en lätt personifiering av dem. För visst är det väl egentligen bara människor som kan huka sig under något. Haikuns enda verb, hukar, är skrivet i presens för att få in en närvaro. Närvaro finns också i kaffet som avnjuts varmt. Jag själv - som haikuskribent - finns dold i texten. Hur? Jo, någon, dvs jag vårdar plantorna på våren (rätt mycket arbete med gallring och ogräsrensning) och skördar och äter bären till morgonfilen, jag lägger in ved i brasan och kan njuta av mitt varma kaffe.

En haiku ska helst avslutas med en knorr eller överraskning, enligt konstens alla regler. Inte vet jag om just du tycker det egenkonstruerade adjektivet "vedspisvarmt" är tillräckligt underfundigt men nog blir det en kontrast till haikuns första rad och det som jag kan betrakta utanför mitt fönster den här vinterdagen. För mej räcker det som knorr.

Kanske tycker du nu jag har analyserat sönder min haiku, för som jag skrev i första meningen, en haiku ska kunna förstås utan förklaringar. Eller så har du kanske inspirerats att själv skriva en haiku. Skriv gärna till mej och berätta vad du själv tycker, e-post: karin@gustafsson.gs
 

Paul David Mena, från Boston, har skrivit om sin syn på vad en modern haiku enligt amerikanska mått kan innehålla. Han skriver om dess delar och ser den sett ut i ett historiskt perspektiv, se en översatt artikel nedan på sidan.

En haiku kan handla om mycket, men helst beskriva en daglig situation som ger läsaren en alldeles ny bild av det välkända. Det är en tänkvärd form av poesi som tar upp något ur naturen, färger, årstider, kontraster. Lite som ett bra foto kan göra.

Vanligtvis består den treradiga haikun av 17 stavelser; fem första raden, sju andra och fem sista raden. Enligt japansk tradition kan en haiku delas upp i två delar som berikar varandra, men ändå är oberoende av den andra delen. Antingen avslutas första eller andra raden av ett kolon, långt tankstreck eller ett ofullständigt uttryck, ellips. Ett ord som indikerar årstid ingår i en haiku, "kigo", men det kan vara fördolt i orden, enbart antytt.

Senryûkallas den kortdikt som brukar driva med mänskliga företeelser. Den är inte bunden till årstid eller natur.

Haiga, haikaiga, är en kombination av bild, tuschteckning, och dikt.

Haibun, en blandning av prosa och poesi, ofta reseberättelser varvade med dikter.

Tanka är en annan form av japansk dikt. Den innehåller 31 stavelser fördelade på 5 rader; 5, 7, 5, 7 och 7 stavelser.

Enligt japanskt tankesätt behövs, förutom inspiration, såväl meditation, ansträngning som inlevelse för att kunna komponera en "riktig" haiku. Haiku är sprungen ur japansk tradition, ofta skrivna ur zenbuddhistisk och Taoistiskt perspektiv.

En omfattande haiku-terminologi och en introduktion till vad haiku är, skriven av Lars Vargö, finns i Svenska Haiku Sällskapets tidskrift HAIKU, nummer 1-2 2001.

Fakta från Nationalencyklopedin:
"Haiku, en japansk versform, bestående av 17 mora, något missvisande översatt till stavelser. En haiku består vanligen av två led, delade i tre rader med fem plus sju plus fem mora. Ett mora-ljud är antingen en vokal eller en vokal plus en konsonant. Eftersom alla japanska ord eller fraser slutar med en vokal eller ett "n", skapar rim inte många variationer och är ointressant som poetiskt verktyg. Att dikta med fem- eller sju-mora låter däremot rytmiskt och dessutom var dessa dikter, på den muntliga traditionens tid, lätta att komma ihåg. Haiku är en vidareutveckling och förenkling av det uråldriga tanka- eller waka-poemet, som består av 31 stavelser.

Under medeltiden blev kedjepoem (renga) populära, och den första strofen på 17 stavelser (hokku) räknades som speciellt viktig. När sedan denna inledande strof på 1600-talet kom att skrivas utan samband med ett kedjepoem, var den haiku skapad som vi känner i dag. Basho anses ha varit den förste och den störste haikumästaren. Eftersom en haiku vill säga mycket i få ord, har ord och fraser flerbottnad betydelse och följer vissa regler som funnits alltsedan Bashos tid. En regel, som även i dag allmänt följs, är att en haiku skall innehålla något ord som antyder årstiden. Haiku-skrivande är populärt i dagens Japan och sedan ca 1905 har haiku också skrivits på många andra språk, även svenska, varvid mora har översatts till stavelse."

Haiku [haj´-] subst. ~n ~er. Ordets betydelse; hai 'nöje, förströelse' och ku 'vers'

Artikeln hämtad från: Nationalencyklopedin 2001-04-23, webbadress: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O177647