Karins haiku och tanka © karin@gustafsson.gs (06-09-23) Medlem i Svenska Haiku Sällskapet. |
![]() ![]() ![]() |
|
Läs
haiku och tanka
Några artiklar om haiku
|
Några artiklar om haikuskrivande
En haiku "ska" vara vara så formulerad att den inte kräver
någon förklaring. Läsaren ska själv fylla i mellan
orden och läsa in stämningen i ögonblicksbilden. Den ska
vara direkt och omedelbar, förmedla en känsla och samtidigt vara
underfundig. Dessutom ha en rytm byggd på stavelser, 5, 7 och 5.
Men känslan är viktigare än korrekt antal stavelser tycker
jag. En utmaning att formulera något som klarar av dessa krav. Det
är väl därför jag skriver haiku - för att anta
utmaningen att göra en ögonblicksbild i bundet versmått.
Fritt skapande inom givna ramar.
Förkyld nyårsdag år 2002
Merparten av dagen satt jag invirad i duntäcket ovanpå den
utdragbara kökssoffan i torpet. Förkylningen hade tagit min kropp
i besittning och alla rörelser jag gjorde resulterade i att jag blev
snurrig i huvudet. Så där satt jag stilla och tittade ut genom
köksfönstret, läste en bok, nös, pratade med familjen
samtidigt som jag funderade på hur jag i haikuform kunde formulera
en vinterstämning. Lite av en dagboksanteckning över dagen. I den
gammeldagsa köksspisen, modell Husqvarna, intill mig sprakade en värmande
brasa och utanför ven vintern. Det pendlade mellan -15 och +3 grader
ute. Inne var det en härlig spisvärme på ca 20 grader.
Snön var ca 70 cm tjock och täckte trädgården, bl
a mina ca 200 jordgubbsplantor.
Analys - haikun hackad sönder i små beståndsdelar
En haiku ska helst avslutas med en knorr eller överraskning,
enligt konstens alla regler. Inte vet jag om just du tycker det egenkonstruerade
adjektivet "vedspisvarmt" är tillräckligt underfundigt men nog
blir det en kontrast till haikuns första rad och det som jag
kan betrakta utanför mitt fönster den här vinterdagen. För
mej räcker det som knorr.
Kanske tycker du nu jag har analyserat sönder min haiku, för
som jag skrev i första meningen, en haiku ska kunna förstås
utan förklaringar. Eller så har du kanske inspirerats att själv
skriva en haiku. Skriv gärna till mej och berätta vad du själv tycker, e-post:
karin@gustafsson.gs
Syftet med en haiku är helt enkelt att beskriva något vi redan vet, utan att vi var medvetna om att vi visste det. Enligt japansk tradition får haikun gärna innehålla en paradox, mytisk föreställning eller symbolisk bild och avslutas med en knorr eller överraskning. Paul David Mena, från Boston, har skrivit om sin syn på vad en modern
haiku enligt amerikanska mått kan innehålla. Han skriver om dess delar och ser den sett ut i ett historiskt perspektiv, se en översatt artikel nedan på sidan.
En haiku kan
handla om mycket, men helst beskriva en daglig situation som ger läsaren
en alldeles ny bild av det välkända. Det är en tänkvärd form av poesi
som tar upp något ur naturen, färger, årstider, kontraster. Lite som ett bra foto kan göra. Vanligtvis består
den treradiga haikun av 17 stavelser; fem första raden, sju andra och
fem sista raden. Enligt japansk tradition kan en haiku delas upp i två
delar som berikar varandra, men ändå är oberoende av den andra delen.
Antingen avslutas första eller andra raden av ett kolon, långt tankstreck
eller ett ofullständigt uttryck, ellips. Ett ord som indikerar årstid
ingår i en haiku, "kigo", men det kan vara fördolt i orden, enbart antytt. Tanka är en annan form av japansk dikt. Den innehåller 31 stavelser fördelade på 5 rader; 5, 7, 5, 7 och 7 stavelser. Enligt japanskt
tankesätt behövs, förutom inspiration, såväl meditation, ansträngning
som inlevelse för att kunna komponera en "riktig" haiku. Haiku är sprungen ur japansk tradition,
ofta skrivna ur zenbuddhistisk och Taoistiskt perspektiv.
Fakta från
Nationalencyklopedin: Under medeltiden blev kedjepoem (renga) populära, och den första strofen på 17 stavelser (hokku) räknades som speciellt viktig. När sedan denna inledande strof på 1600-talet kom att skrivas utan samband med ett kedjepoem, var den haiku skapad som vi känner i dag. Basho anses ha varit den förste och den störste haikumästaren. Eftersom en haiku vill säga mycket i få ord, har ord och fraser flerbottnad betydelse och följer vissa regler som funnits alltsedan Bashos tid. En regel, som även i dag allmänt följs, är att en haiku skall innehålla något ord som antyder årstiden. Haiku-skrivande är populärt i dagens Japan och sedan ca 1905 har haiku också skrivits på många andra språk, även svenska, varvid mora har översatts till stavelse." Haiku [haj´-] subst. ~n ~er. Ordets betydelse; hai 'nöje, förströelse' och ku 'vers' Artikeln hämtad
från: Nationalencyklopedin 2001-04-23, webbadress: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O177647
|
|
HAIKU - ingen mikrovågspoesi
Paul David Mena Haiku - det är inte någon slags mikrovågspoesi. Riktigt så enkelt som att klämma fram sjutton stavelser och pressa in dem i en mall med 5-7-5 stavelser är det inte. Nuförtiden, beroende på var och hur du lever, kan haiku betyda en mängd olika saker. I Japan betyder ordet haiku "en lekfull vers". En "hokku" ("början på en vers") representerade i det gamla Japan en av de tre första raderna, eller "länk" i ett längre poetiskt verk. Det kallas "renku" ("länkad vers"). Man alternerade mellan tre rader med sjutton stavelser och två rader med fjorton stavelser - och det pågick i 36, 72 eller 100 "länkar". På 1600-talet var en renku betydelsefull del i en festlig helkväll bland överklassen. Länkarna var vanligtvis humoristiska, romantiska eller politiska. Inte med några direkt litterära ambitioner således. Allt detta ändrade Matsuo Basho (1644-1694) som införde ett seriöst Zen Buddistiskt perspektiv i skrivandet. Från att varit ett sällskapsspel gjorde han det till en konstart. Basho levde ett kringströvande liv och var känd för att ha en mängd lärjungar i många japanska orter. Han införde formatet med 5-7-5 stavelser och några ytterligare regler till den ålderdomliga hokku. I de flesta av hans haiku finns en kort blick av naturen - som berättande ögonblicksbilder från sitt strövande liv. De innehåller också en annan ingrediens; poeten i egen hög person, men då vanligen som ett objekt omgiven av naturen och inte med honom själv som huvudperson. Det bygger på Zen-paradoxen av att man ska vara invärtes tömd på intryck samtidigt som man är ytterst medveten om omgivningen. Fortfarande har detta en stor betydelse i många haiku. Cirka 200 år efter Bashos död var haiku mer som historisk konstgjord produkt, artefakt, ända tills Masaoka Shiki upptäckte fördelarna med den korta litterära formen. Han återupplivade på egen hand haikutraditionen i Japan. Några år senare intresserade sig amerikanska poeter som Ezra Pounds för haiku. Det blev den tändande gnistan för haikun som poetisk form för den engelskspråkiga publiken. Många engelskspråkiga haikuskribenter
håller sig strikt till sjutton stavelser istället för att
försöka forma en ögonblicksbild i ord. De flesta "Haijin"
håller med om att en haiku inte borde vara längre än den
korta stund ett andetag varar. Och ämnet man skriver om ska vara en
händelse eller iakttagelse upplevd av författaren själv.
Å ena sidan bör ämnet på en haiku vara ordagrann,
samtidigt som känslan från författaren mer subtil men lika
viktig för haikun; vara exakt med orden, symbolisk eller rent av en
fantasi. Förmodligen hög tid för ett exempel. Betänk
en av Basho´s senare verk (1689):
autumn wind --
Det uppenbara ämnet för denna haiku är höstvinden. Men vad gör Basho? Han smyger själv in i haikun; anspelar på sin ensamhet genom att blanda in ytterligare ett subjekt, kyrkogården. Den här tekniken med att blanda in
ett andra subjekt i haikun med syftet att göra en kontrast eller komplement
kallas på engelska "juxtaposition" dvs ett läge intill varandra/sammanställning.
Utöver den korta och koncisa formen är det den mest karaktäristiska
och utmärkande draget för en modern haiku. Här är en
haiku av Kikaku, en av Basho´s berömda anhängare:
Två till synes udda subjekt har satts samman - trollsländor och månen, med syfte att få in läsaren i bilden. Tekniken med att sätta samman de två bilderna får oss att undvika att enbart betrakta månen. Vi inser att den ystra trollsländorna har gjort detsamma. Det blir en oväntad effekt med insekterna - åtminstone just då. Min favorithaiku demonstrerar denna teknik
på ett underbart sätt. Issa skrev den här haikun
tidigt 1800-tal efter att hans dotter, ett spädbarn, hade dött.
Det uppenbara ämnet i haikun är dagg, men Issa skriver inte om daggen alls, utan får snarare daggen att stå som symbol för våra korta liv. OK, jag har givit några definitioner
och exempel. Varför gillar just jag haiku? Den är omedelbar och
här finns inte behov av att gräva sig ner i orden och fråga
sig "vad betyder det där?" Oftast läser du en haiku och säger
"oj", "jaha!" eller något liknande. Jag uppskattar också sättet
att klä av orden till sin nakna betydelse för att få en
koppling mellan skribenten och läsaren. En haiku gör inte anspråk
på att vara inte en hel berättelse - den tar ett fotografi av
ett ögonblick i all sin skönhet, terror och plötslighet.
Den lägger märke till en död fågel men spekulerar
varken i orsak eller verkan. Den hyllar en kyss, ett leende eller en doft
genom att tillåta att händelsen sker, oftast när den är
som minst väntad.
Paul David Mena (Översättning: Karin Gustafsson) |
||||||
|